Peter Emanuel Manfred Karlsson 1886–1969

Personanteckningar

Peter Emanuel Manfred, född 22 juli 1886 i Bromåla, Augerum (K), efterträdde sin far som farmare, vid sidan av arbetet på farmen skrev han i svensk-amerikanska tidningar och publicerade ett par diktböcker under pseudonymen Emanuel, död 6 juli 1969; gift 14 juni 1921 med Minnie Marie Andersson 1899-1965; Två barn: Arnold född omkring 1922 och Melva född omkring 1927. North Branch Minn. 3-12-34.

----

Bästa kusin Anna.

Var snäll och ursäkta dröjsmål att besvara ditt brev, för vilket mottag vårt hjärtliga tack. Far sade att han skulle försöka skriva några rader, men han har inte varit riktigt kry hela vintern v.v.s sedan nyår. Och nu får jag meddela dig den sorgliga nyheten att han slutade sina dagar söndagen den 18 Febr. Han var sängliggande endast en vecka, och han hade inga vidare smärtor utan insomnade ganska tyst och stilla. Sina själsförmögenheter behöll han så länge han förmådde tala.Han är ej mer berörd av denna världens stormar, men kanhända ändå verksam i det godas tjänst i ett bättre land. Ja allaha ej samma åsikt i den saken och vi vilja ej tala därom.

Jag tror jag efter döden Jag finna skall en gång Den frid som livets öden Mig nekat dagen lång

Nu vill jag säga att du behöver ej känna dig liten inför mina brev eller inför någon annan författares heller. För det en liten fager sångfe sjöng vid min vagga och jag råkade bli begåvad med den poetiska gnistan är jag därför ej bättre än någon annan och är blott och endast en människa med vissa fel och brister som alla andra.

Vill säga att mor som du väl vet ej är kry heller. Hon är ju uppe och sköter sig själv. Men detta var ett svårt slag förhenne att förlora sitt sällskap. De ha ju ständigt levat tillsammans i 53 år, och då kan man tänka sig att det känns tomt och saknaden är stor. Men det är ju så att en måste dö först och man måste försöka vara nöjd med Herrens vägar.

Jag ser av ditt brev att ni äro också hemsökta av sjukdom och besvärligheter. Ja, sådant är livet. Plockar man rosor så råkar man för det mesta bli stungen av törnen. Sorger och bekymmer kommer till fattiga och rika.

Vi har vad man kan kalla en barvinter. Lite snö i Jan. Men så kom varmt väder med rängn och vi ha nu alls någon snö, ochdet är inte kallt. Soligt och vackert har det varit nu en lång tid.

Jag ser att du vill veta namnen på våra barn. Gossens namn är Arnold Manfred. Flickans Melva Marie. Arnold och Melva således. Lika engelska som svenska namn. Min hustrus namn är Minnie Marie, och mitt namn känner du väl till.

Angående språk i dagligt tal i vårt hem så är det både svenska och engelska. Båda barnen talar svenska lika bra som engelska. Vi tycka alltför mycket om svenskan. Det är ju ärans och hjältarnas språk och vi vilja att våra barn skall lära den. Barnen skola även lära sig läsa och skriva svenska. Arnold läser svenska ganska bra, det har han lärt sig här hemma ty här finns ej någon svensk skola numera i dessa trakter. Men på en del platser i landet ha de ännu svensk söndagsskola och där får barnen lära sig läsa det svenska språket.

Hur gammalt är ditt yngsta barn och hur gammalt det äldsta? Mina äro tolv och fem. Nu skall du inte sluta upp med att skriva för det att farbror är död. Dina brev äro välkomna om du vill skriva och jag finner nöje i att besvara dem. Det kanju dröja lite grand ty min tid är ibland ganska väl upptagen. Jag har för tillfället ingen dräng, men jag skall försökaskaffa en i vår igen. Jag har sällan dräng under vintermånaderna. Jag brukar hyra några dagar då det är något särskilt att göra.

Hoppas ni alla äro friska nu och befinner eder godt och nöjda med tillvaron. Vet du om Anders Andersson lever än? Han skall bo nära vårt gamla hem där jag är född, vid Havsjön nära Husberget. Vet du om hans adräss så var snäll och sänd mig den. Far brukade tala om honom, de voro barndomsvänner.

Hjärtliga hälsningar ifrån oss här till hela familjen.

Kusin Manfred.